Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Olika förlag’

Så har det låtit hela semestern! Vid poolen, vid hotellets matbord, i sängen såväl morgon som kväll. Jesper Lundqvist och Bettina Johansson har verkligen lyckats skapa en spännande barnbok och lilla bokhyllans äldre innehavare (som redan räknar ner till treårsdagen i maj) älskar den.

Historien är onekligen rafflande för när Kivis högsta önskan går i uppfyllelse är det inte riktigt som hen tänkt sig. En monsterhund är ju ingen tax och det blir en tuff dag för Kivi.

Att Kivi nämns som ”hen” och ”henom” och därmed är en föregångare i barnbokssvängen reagerar Ebbot inte alls på. När jag efter sisådär tjugo omläsningar nämner det nickar han bara och säger ”och vad är monsterhund” (en ”den”). Själv tycker jag ”hen” ligger oväntat naturligt i munnen. Jag brukar förespråka könsneutrala/normbrytande barnböcker och tycker det är bra att ha ett ord som gör det möjligt att ha en huvudperson som är barn först och främst.

Jag har bara som ytligast hängt med i den hendebatt som Olika förlag skapat runt den här boken, men den som är intresserad kan säkerligen läsa mer på förlagets hemsida. Jag tycker det är kul att de drar igång den här debatten och är framför allt glad att de gör det med en bok som står för sig själv och är värd uppmärksamheten också för sina kvaliteter som just barnbok. Bettina Johansson är en storfavorit här hemma och om du missat Vera och Tisdagskossan så passa på att kolla in den också!

Boken är ett recensionsexemplar från förlaget.

Read Full Post »

Av Åsa Mendel Hartvig och Caroline Röstlund

När jag söker på Tessla i bloggen hittar jag inget inlägg om Tesslas mamma vill inte. Kan det verkligen stämma att jag inte skrivit om den? Galet, den var ju ett av förra årets favoriter! Det här får helt enkelt bli en dubbelrecension.

Tessla har besvärliga föräldrar. Att få med mamma hem efter dagis, få i henne middag och slutligen gå och lägga sig är inte det lättaste. Lika illa är det när pappa måste till jobbet. Tessla, som är lätt för alla barn i alla åldrar att identifiera sig med, får helt enkelt vara listig. Hon klurar ut alternativa sätt för vardagsbestyren och lyckas därmed få föräldrarna dit hon vill utan alltför mycket gnäll. För visst är det roligare att borsta tänderna med många tandborstar, och visst är det lättare att bli lämnad en stund om man får mysa lite först?

Att vända på småbarnslivet så här är lyckat på så många sätt. Både barn och föräldrar får se och känna igen typiska konfliktsituationer och fundera över hur man kan undvika bråk och gnäll på mer eller mindre kreativa vägar. Vi får skratta men också tänka efter.

Jag reagerade först, liksom Helena Ferry på Barnboksprat, på att pappan till skillnad från mamman har en yrkesroll. En kostym och ett jobb i fokus. Mamman är i den första boken bara mamma, medan pappan så självklart är något mer. Det är synd för just stereotypjägarna på Olika borde kunnat väja för det här, men jag förlåter det då pappan i övrigt får vara så normfri. För hur många pappor gömmer sig och blir blyga när de kommer till jobbet? Och hur många vågar gå dit med hårspännen?

Caroline Röstlunds illustrationer går så perfekt i ton med Åsa Mendel Hartvigs text i de här böckerna, och jag gillar dem verkligen jättemycket. Det ska erkännas att sonen inte varit lika entusiastisk. Han har inte ogillat, bara inte propsat på att läsa dem igen. Kanske är han lite för liten, kanske känns det fortfarande mer otryggt än tokroligt med omvända världar i hans värld. Vi får se hur det utvecklar sig!

Båda dessa böcker är recensionsexemplar från förlaget.

Read Full Post »

Av Karin Salmson (text) och Marcus Brengesjö (illustration)

Har ni träffat Dojo? Han kan vara lite svår att presentera, för vem är Dojo egentligen? En … hund sa någon, eller blobb? Hur som helst en trevlig filur.

När jag fick de här tre sprillans nya böckerna i handen på Bokmässan (Tack Karin på Olika!) var jag minst sagt tveksam. Inte till Dojo som sådan, men till illustrationerna. De är så grälla, så… oformliga. Jag har insett att jag inte är ensam om upplevelsen. Men jag är heller inte ensam (se föregående länk) om att ha fått ändra uppfattning. För när Dojo kom i sonens händer stod det snart klart att det var succé.

Historierna är enkla. Dojo fyller år, bakar kaka, har kalas där alla gäster får varsitt instrument (den här boken tar längst tid att läsa för Ebbot måste gå och plinka lite på vår gitarr och sedan leta reda på sin maraca innan vi kan läsa klart). Dojo letar efter en skatt och får hjälp av Maya (Men vem har gömt skatten?) och så favoriten Dojo gömmer sig. Här får barnet själv vara den smarta som ser att något ju har gömt sig bakom till exempel lampan. Men är det verkligen Dojo?

Som alltid i Olikas böcker är det ”ut-och-in”-principen som gäller. Ut med stereotyperna och in med möjligheterna. En bra princip, och den är så himla bra genomförd. Inga pekpinnar, ingenting övertydligt. Men ändå. Dojo dukar fint (pojkar får duka fint!), Maya är den starka som räddar honom ner från soffan (pojkar får vara höjdrädda!) och så vidare.

Nu finns Dojo dessutom på nätet! Med recept, virkmönster och färgläggsbilder. Kul!

Klicka på bilden för att komma till Dojos hemsida!

Read Full Post »

Av Alexander Holmberg (text)
och Ewa Stackelberg (bild)

Tyra är allt det där som barn är. Glad, sur, lycklig, busig, trött, pigg.. ja ni fattar! I böckerna om henne händer inte mycket, ändå händer allt det där som händer i många barns liv.

I Pappa hämtar! som jag köpte på bokmässan är det Tyras relation med pappa som står i fokus. Jag köpte den till min mammiga son utan någon första tanke på att mamman inte alls finns med i den här boken. Efter några läsningar tänker jag att boken nog handlar om varannanveckaslivet, men det gör egentligen ingenting. Med tanke på hur många böcker det är där mamman står i fokus, ja pappan på sin höjd nämns i en bisats, kan vi ju behöva balansera lite i bokhyllan. Och med så fina bilder, så många små historier i historien, är Pappa hämtar! en läsvärd bok oavsett förälderns kön.

Och det är ju förresten den där balansen som är tanken med förlaget Olikas böcker. Mer om dem i fler inlägg snart, på en blogg extremt nära dig (gå ingenstans!)

Read Full Post »

Olika + Lindex

Jag läser att förlaget Olika samarbetar med Lindex. Bra! Bra att Lindex kunder får någon typ av motvikt, för sedan jag upptäckte hur Lindex delar upp flick- och pojkkläder ända ner på babynivå är jag inte jätteförtjust i den butiken. Var tvungen att mejla dem och fick nedanstående svar:

XXXXX at Lindex Customer Service, mar 08 12:04 pm (CET):

Hej Eva,

Vi är glada över att höra vad våra kunder tycker, det betyder mycket för oss i vår framtida utveckling. Lindex jobbar framåt hela tiden med att tillgodose kunders önskemål.

Då de allra flesta av våra kunder tycker att de vill ha det uppdelat på pojk- respektive flickavdelning kommer vi i nuläget ha kvar detta. Att ha en Unisex-avdelning på vår barnavdelning är ett önskemål vi har från en del av våra kunder och vi tar till oss detta. Vi skickar dina synpunkter vidare till berörd på sajten.

Tack än en gång för att du tog dig tid att skriva till oss om vad du tycker. Vi hoppas du kommer att fortsätta att handla hos oss på Lindex.

Med vänlig hälsning
XXXXX
Lindex Kundservice
————————
Tele: 020-570 580
Öppettider: Vardagar 9.30-17.00


Evaemmelin, mar 08 11:10 am (CET):

Namn: Eva

Varför, varför varför måste man välja ”flickor” eller ”pojkar” på er webbplats???? Är det inte bara att i så fall ha en kategori ”klänningar” för det är mig veterligen den enda skillnaden mellan kläder för pojkar och flickor? Varför ska jag som förälder få omtalat för mig vilka färger och modeller som min son ska ha?

Read Full Post »

av Anette Jahnke

När hjältelarmet ljuder rusar hjälten till undsättning. Han hjälper hårdrockare och kanotister utan rädsla. Men när grannen får besök av de hemskaste tjuvar hjälten sett, då kommer rädslan.

Jag har en speciell liten person i tanken när jag läser den här boken. Det är en kompis son; en glad och tuff och snäll kille som inte är helt olik vår hjälte. Det bästa med den här boken är att den uppmuntrar det där glada och tuffa, men också det känsliga som jag önskar att fler småkillar fick lov att ta fram.

Bilderna är enkla, glada och spännande att fundera över även för en knatte som min på tio månader (det måste vara något med färgen, för han älskar den här bokens omslag!). Själv tilltalas jag av det raka tilltalet, helt utan pekpinnar eller övertydlig moral. Hjälten är modig och rädd på en gång. Och det är ok!

Läs mer om boken här!

Olika förlag ger ut ”genussäkrade” barnböcker. Så här skriver de på sin fina hemsida:

Som vuxen kan man därmed känna sig trygg i att kunniga personer (se nedan) har läst boken och sagt – ”Ja, den här boken speglar inte barn och vuxna på ett stereotypt sätt”. Genus handlar om vilka idéer som finns kring hur flickor och pojkar, män och kvinnor ska vara. Vi vill inte att könet som ska sätta gränser för barns egenskaper och beteenden. Varje barn har många sidor, precis som alla människor. Vi vill erbjuda barn möjlighet att utveckla sin egen unika personlighet.

Med sina senaste böcker sätter förlaget fokus på pojkar. För varför är det alltid det ”flickiga” som ska bort? Det är ok för en tjej att vara ”killig” men mindre ok för en pojke att visa traditionellt tjejiga egenskaper?!? Bokunge skriver också om detta!

Read Full Post »

Spännande nyheter!

Jag fick ett helt kuvert fullt med spännande nyheter från Olika förlag (com gått ihop med Vilda) idag. Kulkul, ska det bli att läsa deras böcker för de minsta som jag har spanat på länge!

Jag kommer att skriva om var och en framöver. Läs mer om dem här!

Read Full Post »