Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Inköp’ Category

Ni som är medlemmar i Barnens Bokklubb vet väl att där är en fin rea just nu? Jag var tvungen att shoppa lite såhär på fredagslunchen…

Read Full Post »

Ni väntar väl med spänning på min bokrearapport? Den kommer här!

2,5-åringens standardsvar är ju ”nej”, så att få honom att uppvisa entusiasm för bokhandelsutflykten lyckades sådär. Väl på väg var han dock rätt peppad, och när vi några dagar senare jagade födelsedagspresent till hans morfar var han riktig bokhandelsexpert och gick gladeligen i tre olika butiker.

Den första, då uppgiften enbart var att välja några böcker till sig själv och en till lillasyster, var Akademibokhandeln på köpcentret Entré. Inte min favvobokhandel på något sätt, men en inom lagom avstånd och med lagom avgränsat reabord (jag hade gjort ett förberedande besök så klart).

Vad hade jag väntat mig? Jag vet faktiskt inte riktigt, men jag var inte helt beredd på vad jag stolt konstaterade var ett bibliotekssyndrom: han ville inte köpa han vill läsa. NUNUNUNUNU! Så det första uppdraget blev att förklara bokhandelns villkor. Efter det kunde vi enas om att utbudet var lite småtrist. Jag plockade bland välkändingar som Max, Billy, Lilla Anna med flera, han lockades av färgsprakeri och flikar. Jag hade verkligen stålsatt mig för att inte klanka på hans val, men vilka böcker han än plockade med blev svaret ”nej” när jag frågade om vi skulle ta hem den bok han för tillfället höll i. Men så hände något:

Jag ska villigt erkänna att jag själv plockade ner den från hyllan. Jag vet ju att han älskar filmen Bilar, så jag tänkte att en bok på temat kan väl inte skada. Framför allt tänkte jag att han ju ändå säger nej till allting. Pucko!

När han väl hade denna ljudsatta avskrift av ett undermåligt filmmanus (Bilar 2) i famnen släppte han inte den. Den var plastad (smart drag, det gick inte att ens tjuvkika på texten) och när jag sa att vi inte kunde läsa den förrän vi betalat och åkt hem fick jag i all hast rafsa ihop några andra böcker han trots sitt nej verkat gilla, skynda mot kassan och bussen. Mitt första ord till maken var ”förlåt”, men som kompensation har det varit jag som läst boken flest av de sjuttioelva gångerna den varit framme i helgen.

Och så var det med det. Jag skriver en hemtenta om ”fin- och fullitteratur” (mina ord, inte lärarens) just nu och jag kan i alla fall vara tacksam för ett bra exempel att utgå från. Återkommer i ämnet!

Read Full Post »

Kalenderpyssel

Gör ni adventskalendrar till era barn?

20111201-135254.jpg

Read Full Post »

Nej, det här inlägget handlar inte om det ännu eftersatta arbetet med att få upp hyllor i det rum som ska bli vårt nya hus bibliotek. Det handlar om något viktigare, nämligen innehållet.

Det är Bokbabbel, via lite andra bloggare, som fått in mig på tanken på att redan nu bygga upp en klassikersamling till barnet/barnen. Har en kollega som köper alla nobelpristagare till sina barn, vilket jag tycker är en rolig tanke, men precis som Bokbabbel funderar jag på vilka krav man ställer på sina barn om man redan då de är pytte bestämmer att de ska bli bokälskare.

Som jag skriver i en kommentar till ovan nämnda inlägg resonerar jag nog själv så att jag bygger upp det egna biblioteket och tänker att det förr eller senare blir barnens. Däremot fyller jag ju sonens egen hylla med väldigt täta och jämna mellanrum, och baktanken är nog att han ska bli så van vid en välfylld hylla att han kommer att vilja fortsätta ha det så.

En sak jag funderar på, och som jag skulle vilja ställa till er som bygger upp bibliotek till era knattar – hur resonerar/resonerade ni om ni får/när ni fick fler barn? Dubletter? Urval? Jag tycker det blir knepigt redan där!

Read Full Post »

Helena på Barnboksprat diskuterar bokprylar och överflöd i senaste numret av Barnposten. Det är egentligen flera olika diskussioner, känner jag. Den om böcker som nästan är prylar i sig, den om prylar med koppling till böcker och den om överflöd av leksaker och böcker. För min egen, och kanske er, skull benar jag nog upp det:

Interaktiva böcker: Jag gillar när sonen är med aktivt i läsningen, vare sig det handlar om att engageras känslomässigt eller vara fysiskt aktiv. I barnboksspalten som jag länkar till här tipsar jag om En bok av Hervé Tullet, som utan att innehålla varken flikar eller andra attribut får barnet med sig hela vägen. Det behövs inte så mycket! När flikarna/knapparna med ljudillustrationer/pälsinslagen eller vad det nu är tar över, och får förlagen att tro att de kommer undan med en undermålig historia eller med ett dåligt språk blir jag dessutom rosenrasande (ping Go’boken).

Bokprylar: Vilken uppsjö det finns alltså! Vi har en mängd Labansaker hemma, främst gåvor, och mycket av det fick vi faktiskt av sonens farmor och farfar innan varken vi eller sonen fallit för det lilla spöket. Om det spelade in när sonen sedan började älska såväl filmer som böcker vet jag faktiskt inte, men det är klart att det är svårt att stå emot när han vill ha något Labanrelaterat, just för att det är kopplat till hans bokkärlek.

Sedan är det ju Babblarna, som jag brukar skriva om. Vi har samtliga (sex stycken) babbelfigurer i plast, och Ebbot älskar dem. Han har precis börjat prata, och några av de första orden han sa var ”Bobo”, ”Dada” etc. Han vet vad var och en heter, och badar dem och låter dem åka i sitt garage. Jag kan egentligen inte se att det är sämre med prylar som har bokkoppling än andra saker – allt beror ju på kvaliteten och där är det i slutänden upp till oss föräldrar att välja. Visst kan man bli beklämd när man ser hur Nalle Puh till exempel förvrängts till oigenkännlighet av Disney, men vad göra annat än att inte köpa? Och om barnet nu tröttnat på Pippi vid ung ålder undrar man ju om det beror på prylarna eller på att barnet ändå inte gillade – eller ens har läst!?! – böckerna så mycket.

Överflödet av böcker: Det här är nog den fråga jag funderar mest på i min vardag! Vi har överfulla bokhyllor både när det gäller barn- och vuxenböcker, och det är ju i grunden något jag är väldigt nöjd över. Det händer – inte minst vid flytt – att jag får kommentarer som antyder att det skulle vara något negativt men det örat kan jag faktiskt inte lyssna på. Däremot har ju inställningen till att äga böcker förändrats, inte minst när det blev billigare med böcker, generellt. Inte hade någon så bågnande hyllor när jag var liten? Vi hade det definitivt inte och vi är ändå en väldigt läsande familj. Det gjorde ju också att böcker var lite exklusivt – något man fick till jul och födelsedagar, och så i bokreatider!

För sonen är det ju något helt annat. Jag gissar att han i snitt får minst 2-3 nya böcker i månaden i sin hylla. Det är recensionsexemplar, reafynd, hans mors kompensationsbeställningar (när jag beställer till mig själv känns det alltid bättre att också beställa något till honom) och gåvor från morföräldrarna som dimper ner. Och även om han alltid är entusiastisk över en ny bok är det klart att det inte är särskilt speciellt för honom när de dyker upp.

Min rädsla är alltså att han inte ska förstå det fantastiska med en bok, samtidigt som jag ju vet att all forskning visar att just tillgången på böcker – och läsandet i hemmet – är det som skapar läsande barn. Lösningen är väl en mellanväg, att inte följa varje bokköpsimpuls (och jag begränsar mig faktiskt, jag har ju något hum både om ekonomi och utrymme hemma), men nog är det den sista delen av den där meningen jag just skrev som jag oftast har i bakhuvudet när jag agerar, långt oftare än förledet.

Hur tänker du om de här frågorna? Köper du mycket böcker till dina barn (miljöaspekten har jag ju inte ens varit inne på, det orkar jag nog inte)? Köper du bokprylar?

Read Full Post »

Klicka på bilden för att komma till artikeln!

I lördagstidningen tipsade vi på Skånskans kulturredaktion om hårda klappar att lägga under granen. Jag valde att tipsa på tema; barnböcker från mindre förlag, och flikade in en bok med några år på nacken. Annars är det i årets bokskörd vi botaniserat, och valt ut de bästa tipsen så att du slipper julklappsvåndas alltför mycket!

Här hittar du artikeln!

Read Full Post »

Jobbar i Eslöv idag och passar på att gå en sväng på stan på lunchen. Hittar såklart in på bokhandeln och till min förvåning har de rea på Babblarna-böcker. Min förvåning gäller egentligen inte rean utan att de över huvud taget har de här böckerna, jag har nog aldrig sett dem i handel förut. Två för 150 är dock inte fel, för det är gedigna böcker, lätta att bläddra i (en smart spiralrygg) och dessutom säljs de med ett litet kortspel (tänk Memory).

När jag skrev om Babblarna första gången skrev jag just att de ”vid en första anblick är (–) enkla på gränsen till idioti” och jag misstänker att det är därför som de – vilket bokälskaren bakom kassan berättade – är svårsålda. Känner man inte Babba och kompisarna härifrån ser man nog inte charmen hos de här figurerna! Hon som drev bokhandeln hade faktiskt själv inte varit inne på sidan, men skulle genast utforska den med sin dotter nu när jag tipsat. Kanske kan hon den vägen få hjälp att låta Eslövsborna stifta en ny rolig bekantskap.

Jag köpte i Bobos väska och Var är Babbas saker? och tänker att sjuklingen därhemma får en nu och en i julklapp.

Read Full Post »

Older Posts »