Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Åsa Mendel Hartvig’

Är ni nyfikna nu då?

Här är i alla fall boken som dottern älskade:

Natur & Kultur

Den är skriven av Åsa Medel-Hartvig, med stämningsfulla illustrationer av Ane Gustavsson (läs mer om den här). Konceptet är enkelt, lilla Otis upptäcker sorg och gör vad han kan för att sätta plåster på såren. Ibland bokstavligen, ibland räcker en nalle eller en mysstund. Men vem tröstar Otis?

Jag vet ju inte exakt vad i den som tilltalade Astrid så mycket, men det finns något mycket lugnande i de trösterika upprepningarna, och naturligtvis i det lyckliga slutet. Tilltalet är enkelt och ur barnets perspektiv, någon tvivel om att små barnarmar runt halsen och en utlånad sköldpaddsväska faktiskt löser såväl akuta (pappas väska som glömdes på bussen) som med existentiella (farfaderns sorg över något han läst i tidningen, en dödsannons?) finns inte.

Åsa Mendel-Hartvig är lite expert på de där små barnens känslor och vänder gärna på dem. Ni har väl läst om Tessla och hennes bångstyriga föräldrar?
Som tvåbarnsförälder är jag för övrigt mycket peppad på hennes nästa bok.

Boken är ett recensionsexemplar från Natur & Kultur.

Annonser

Read Full Post »

Av Åsa Mendel Hartvig och Caroline Röstlund

När jag söker på Tessla i bloggen hittar jag inget inlägg om Tesslas mamma vill inte. Kan det verkligen stämma att jag inte skrivit om den? Galet, den var ju ett av förra årets favoriter! Det här får helt enkelt bli en dubbelrecension.

Tessla har besvärliga föräldrar. Att få med mamma hem efter dagis, få i henne middag och slutligen gå och lägga sig är inte det lättaste. Lika illa är det när pappa måste till jobbet. Tessla, som är lätt för alla barn i alla åldrar att identifiera sig med, får helt enkelt vara listig. Hon klurar ut alternativa sätt för vardagsbestyren och lyckas därmed få föräldrarna dit hon vill utan alltför mycket gnäll. För visst är det roligare att borsta tänderna med många tandborstar, och visst är det lättare att bli lämnad en stund om man får mysa lite först?

Att vända på småbarnslivet så här är lyckat på så många sätt. Både barn och föräldrar får se och känna igen typiska konfliktsituationer och fundera över hur man kan undvika bråk och gnäll på mer eller mindre kreativa vägar. Vi får skratta men också tänka efter.

Jag reagerade först, liksom Helena Ferry på Barnboksprat, på att pappan till skillnad från mamman har en yrkesroll. En kostym och ett jobb i fokus. Mamman är i den första boken bara mamma, medan pappan så självklart är något mer. Det är synd för just stereotypjägarna på Olika borde kunnat väja för det här, men jag förlåter det då pappan i övrigt får vara så normfri. För hur många pappor gömmer sig och blir blyga när de kommer till jobbet? Och hur många vågar gå dit med hårspännen?

Caroline Röstlunds illustrationer går så perfekt i ton med Åsa Mendel Hartvigs text i de här böckerna, och jag gillar dem verkligen jättemycket. Det ska erkännas att sonen inte varit lika entusiastisk. Han har inte ogillat, bara inte propsat på att läsa dem igen. Kanske är han lite för liten, kanske känns det fortfarande mer otryggt än tokroligt med omvända världar i hans värld. Vi får se hur det utvecklar sig!

Båda dessa böcker är recensionsexemplar från förlaget.

Read Full Post »