Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘recension’ Category

Idag skriver jag på tema reseböcker för barn! Du hittar texten här!

Read Full Post »

Här hittar ni min senaste barnlitteraturspalt i Skånskan. Jag sågar Vem-appen, om nån är nyfiken!

Read Full Post »

Om jag läser en till av mina bloggvänner som utifrån Bonniers pressmeddelande hyllar Vem-appen så tappar jag totalt tron på bloggarnas kritiska öga. Appen är dålig!!!!!

Den må vara gratis men den tvingar föräldrar att köpa fler böcker eftersom alla står framme och det är helt omöjligt att förklara för ett barn att böckerna ovanför strecket kan vi läsa men inte de som är under. Dessutom – och det är ännu värre – är de till min enorma besvikelse INTE BRA! Stina Wirsén läser för fort, det är krångligt att pausa för att titta på detaljer och mervärdet är NOLL!!! Inga animationer, ingenting.

Låna e-böckerna, eller köp filmerna, men strunta i appen!

Vill ni ha en riktigt bra barnboksapp så köp Filimundus appar av Jan Löfgrens böcker!

Så det så!

Read Full Post »

Ni tror kanske att jag gett upp barnbokssvängen. Kunde inte vara mer fel. Men med allt barnboksläsande på hemmafronten och recenserande på jobbfronten (och plus det ett nytt mer ansvarsfullt jobb till vardags) har det blivit lite skralt med bloggandet. Jag kommer tillbaka. Till dess bjuder jag på en barnboksspalt med tema konst! Kolla här!

Read Full Post »

Av Katerina Janouch

Vi känner Ingrid vid det här laget, och när hon ska resa utomlands får vi vad vi förväntar oss.

Mitt första möte med henne var ju inte så lyckat, och att jag fortsatt att läsa om henne är mest en slump.

Delvis får jag väl tillstå att hon har sin charm, och även om jag fortfarande tycker att det uppstyckade språket är lite omotiverat och framför allt stundvis dåligt genomfört (finns logiska luckor i meningsbyggnaden även i denna) har jag inte hittat riktigt så många störningsmoment i senare böcker.

I den här boken åker Ingrid och hennes familj till ej uttalat soligt resmål. Den kom oerhört lämpligt för oss, då vi ju var på Kanarieöarna i slutet på januari. Att läsa om Ingrids resa var en bra förberedelse, och Katerina Janouch lyckas på något sätt pricka in sådant som barn fokuserar på. I det här fallet är det hotellet som Ingrid och min son har ungefär samma syn på: ”Hemma heter hotellet” sa Ebbot efter några dagar på Fuerteventura, och det är om inte ett direkt citat så i alla fall Ingrid-inspirerat.

Jag har inte läst så många böcker om resor för riktigt små barn, men det är klart man jämför med Var ligger utomlands? som jag skrev om för en tid sedan. Även om jag gillade den måste jag nog säga att Ingrid ger de små barnen mer. Ju mer jag har tänkt på Leo och hans funderingar inför stundande resa desto mer börjar jag känna att genomgången av länder och deras befolkning drar åt det alltför stereotypa. Visst kan den fungera som en ingång till en småbarnslektion i geografi, men vill man förbereda barnen för en solsemester är nog Ingrid att föredra.

Har du några andra tips om böcker som passar inför och på resa?

Ett mer allmänt tips från mig är att köpa/låna några nya böcker inför flygturen, och packa in dem som paket. Det är ett perfekt tidsfördriv att först öppna paketet och sedan premiärläsa boken. Har du valt rätt har du dessutom en bok ni båda gillar att läsa på stranden!

Boken är ett recensionsexemplar från förlaget.

Read Full Post »

Veckans barnboksspalt, som publiceras i Skånskan idag:

När Kivis högsta önskan går i uppfyllelse är det inte riktigt som hen tänkt sig. En monsterhund är ju ingen tax och det blir en tuff dag för Kivi, som snabbt tänker om i husdjursfrågan.

Jesper Lundqvist och Bettina Johansson har verkligen lyckats skapa en spännande barnbok och min 2,5-åring älskar den. Men medan det är den galna monsterhunden och den charmiga huvudpersonen som väckt hans intresse är det ett tre bokstäver långt ord som attraherat vuxenvärlden. För Kivi nämns som ”hen” och ”henom”, och boken har gett skaparna, och inte minst Olika förlag, stor uppmärksamhet.

När jag någon gång vid sjuttioelfte omläsningen gör sonen uppmärksam på det ovanliga ordet reagerar han inte nämnvärt. Han är upptagen med en av Bettina Johanssons många detaljrika och fantasifulla illustrationer av den allt annat än gulliga hunden. Själv tycker jag ”hen” ligger oväntat naturligt i munnen. Jag brukar förespråka könsneutrala/normbrytande barnböcker och tycker det är bra att ha ett ord som gör det möjligt att ha en huvudperson som är barn först och främst. Om hendebatten kan öppna för en bredare diskussion om stereotyper i barnboksvärlden är det jättebra. Allra bäst tycker jag det är att debatten dras igång med hjälp av en bok som står för sig själv och är värd uppmärksamheten också för sina kvaliteter som just barnbok.

En annan nyutkommen bok som vi gillar hemma just nu är Marianne Dubucs Djurens maskerad (Rabén & sjögren). Precis som tidigare utkomna Framför mitt hus lyckas Dubuc ständigt överraska genom att leda in oss på ett spår och så plötsligt byta fot eller göra helt om. Både Djurens maskerad och Framför mitt hus flörtar med de klassiska sagorna, men också med mer stereotypa pekböcker som radar djur på djur, sak på sak. I den senast utkomna är det just djuren vi utforskar, men vi får tänka till, för bäst som vi känt igen ett lejon har det klätt ut sig – till elefant!

Vill vi veta lite mer om djuren, ja leta fakta under flikar och luckor, så tittar vi i Vilket djur liknar mig? och Vilket djur ska jag bli? (Alfabeta) av Nicola Davies och Marc Boutavant. Den sistnämnda följer djuren från dess tidigaste stadium (yngel, puppa, ägg, ja ni fattar) tills de är fullvuxna och själva fortplantar sig. Luckor är alltid populära, och från föräldraperspektiv är det alltid bra att få hjälp att svara på de frågor som kan uppstå kring vilket ämne det än är som är på tapeten för tillfället. När det gäller fakta om djur kan jag ändå tycka att det är svårt att slå den ”äkta varan”. Att läsa de ljudsatta fotoböckerna Fågelsång (av Jan Pedersen och Lars Svensson) och Vilda djur (Jan Pedersen) med 2,5-åringen är alltid en upplevelse. Vet ni hur en motorcykelgroda låter? Hur berguven hoar? Vi vet, och de här böckerna (från Max Ström förlag) kommer vi att växa med och ha glädje av länge.

Slutligen: Lyckan som uppstod när vi förstod att Emma AdBåge illustrerat tvååringens favoritramsa – ABCD råttan kokar te, i en ny pekbok var inte att ta miste på. Den med Lennart Hellsings ramsa ”Vad ska vi göra” är mycket fin den med!

Read Full Post »

Den lilla kaninen Miffy har ni säkert sett? Jag minns henne från min egen barndom, ungefär på samma sätt som jag minns Hello Kitty. Som produkt alltså, inte som bok.

Frågan är om jag någonsin läste någon Miffybok, jag kan inte minnas det. Däremot läste vi några anda Dick Bruna-klassiker, inte minst Prinsen av Brabant som nog var en av de första böcker min mamma köpte till Ebbot. Den har fina rim, och enkla tydliga bilder, och jag gillar den.

Miffy däremot är jag väldigt kluven till. De böcker jag läst är enkla på gränsen till dumma, och mer än böcker känns de som leksaker. Miffys familj och Miffys hus marknadsförs just som ”lek- och pusselböcker”, och det är väl helt ok. Jag tycker i princip att det är kul när böckerna så att säga hoppar ut i vårt vardagsrum och införlivas i leken. När det gäller de här böckerna har jag dock lite mer att önska. För det första hade jag velat lära känna Miffy lite mer, få en historia och inte bara kortfattade presentationer tillsammans med kartongdockan som alltså går att plocka loss och sätta tillbaka på sidan. Men FRAMFÖR ALLT förstår jag inte varför figurerna inte kan ha baksidor. Har Miffy ingen rygg?

Sådant har jag funderat på under föräldraledigheten. Kanske är det tur att jag börjat jobba…

Uppdatering: Sedan kan man ju fråga sig vad barnen tycker om Miffy (Jo, det är faktiskt för deras skull jag läser – också!). Anledningen att deras åsikter inte kom med i den här recensionen är nog att jag inte riktigt vet. Astrid gillar figurerna, de är ju kontrastrika och tuggvänliga. Ebbot gillar mest tanken på dem. Han plockar fram dem men står sedan lite handfallen och vet inte vad han ska göra med dem. När vi hittar Miffyböcker på biblioteket blir han glad, men när vi läser dem tappar han snabbt intresset.

Vad tycker du om Miffy?

Böckerna är recensionsexemplar från förlaget.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »