november 26, 2009
· Arkiverad under recension · Tagged bajs, recension
Vi har två nya favoriter härhemma. Än så länge är det kanske framför allt makens och mina favoriter, men jag är säker på att knatten kommer att haka på efter hand.
Först har vi den mer subtila, som utan att en gång nämna huvudpersonen (bajset!!) lyckas lära oss mycket om både djurlivet och hämndens ljuvhet.
Det är Det var det fräckaste av Werner Holzwarth och Wolf Erlbruch, boken om mullvaden som kliver ur sitt hål för att jaga rätt på den som vågat bajsa honom på hu
vudet.
Sedan kommer den sakliga: Bajsboken av Pernilla Stalfelt. Här får vi reda på allt vi kan tänka oss om bajs. Och lite till! Stalfelt har skrivit böcker om lite av varje; hår, färger, livet och döden. I samtliga berättar hon enkelt och väcker många intressanta funderingar. Hur kommer det till exempel sig att gamla människor oftast blir ledsna när man säger bajskorv?
november 19, 2009
· Arkiverad under recension · Tagged Ann Forslind, Bäbis
När Bäbis vaknar tidigt är det fullt sjå. Så klart.
Den här boken är söt och enkel, och Ebbot är väldigt förtjust. Vet inte om han känner igen sig, men mamma och pappa gör det definitivt! Tror nog det blir en eller två bäbisböcker i Ebbots julstrumpa, men schhhh.. säg inget till honom!
november 15, 2009
· Arkiverad under Uncategorized · Tagged barn och läsning, barnböcker, lära sig läsa
Min man brukar säga att den största trotshandlingen som vår son skulle kunna utsätta mig för är att hata böcker och läsning i alla former. Jag har tänkt en del på det där.
Självklart vill jag att Ebbot ska uppskatta böcker. Jag vill att han ska få den glädje, och det utbyte av att läsa som jag fått ända sedan jag lärde mig att tolka de där krumelurerna som bildar ord. Jag vet inte vad mina föräldrar gjorde för att uppmuntra min läsning, men jag tror helt enkelt att de tidigt visade mig vägen in i böckernas värld. Jag tror att det är det enda jag kan göra. Och hoppas och hålla tummarna.
Hur gör ni?
november 11, 2009
· Arkiverad under Barndomsfavoriter · Tagged barnböcker, Barndomsfavoriter, Begagnat
.. Bokbörsen!
I ett infall sökte jag på en av mina favoritböcker som liten; Klarbärskalaset skriven av Edith Unnerstad och illustrerad av Ilon Wikland, och vips har jag klickat hem den. Hoppas nu att den är i så gott skick som säljaren utlovar, men det har aldrig varit något problem tidigare!
oktober 22, 2009
· Arkiverad under Barndomsfavoriter, Barnmat, Nyheter · Tagged Hus är gott sa oskar, Larserik Eriksson, recension
av Larserik Eriksson
Den kom med posten igår. Jisses vilken nostalgi.
Maken, som inte alls var en sådan bokslukare som jag i barndomen, läste den för första gången – högt för mig och Ebbot. Jag njöt så klart. Maken tyckte om den, även om han nog (som vanligt) tyckte att jag är lite konstig. Ebbot tittade nöjt på bilderna, och njöt nog mest av att mamma och pappa låg på varsin sida om honom och myste!
För er oinvigda kan jag tala om att boken handlar om Oskar som inte vill äta. Han tycker inte om någonting. Men en dag när han följer med mamma till affären upptäcker han vad han gillar: Hus!
Jag vet inte vad bokens författare har för syfte med den, förutom att den är rolig och välskriven, men för min del tycker jag det är bra att diskutera mat med barnen. Och vad man kan och inte kan stoppa i munnen. Börjar redan märka på min sexmånaders bäbis att det kommer att bli ett ständigt diskussionsämne…
Tack rabén&sjögren för att ni ger ut denna pärla på nytt. Hur ni kunde missa att ta med den på Bokmässan är för mig en gåta, men det är ju er förlust… =)
oktober 16, 2009
· Arkiverad under Barnmat · Tagged Första och andra mosboken, Johanna Westman
Bild från Barnens bokklubb
Ebbot har börjat äta. Inte bara suga och snutta. Han gillar inte potatis. Palsternacka är heller inte populärt. Men Gröt! Och Morötter.
Johanna Westmans böcker om barnets allra första smakportioner är härliga. En pekbok för Ebbot (Första mosboken) och recept för mamma (Andra Mosboken). Principen: mosa och blanda med lite fett och mjölk är ju inte så komplicerad, men inspiration är bra, för barnmatsburkarna ståtar i hyllorna och vill gärna få en att tro att barnpure är kärnfysik. Det är det inte.
oktober 8, 2009
· Arkiverad under Barndomsfavoriter · Tagged Inga Borg, Plupp
Bild från Bokförlaget Opal!
Känner ni osynlingen Plupp? Det hoppas jag, för Inga Borgs lilla filur är en trevlig bekantskap. Han kan så mycket om naturen i norr, och dessutom är bilderna i böckerna om Plupp helt fantastiska!
Jag vet dock att många av mina skånska vänner hade svårt för Plupp i barndomen. Kanske var deras värld för långt ifrån de kala dvärgbjörkarna, islossningen och renvandringarna, jag vet inte. För dem finns i alla fall andra guldklimpar i Inga Borgs bibliotek: böckerna om djuren i Afrika, till exempel Giraffen kan inte sova.
MEN! Ve och fasa, när jag googlar på dessa böcker verkar de inte längre finnas att få tag på. Någon som vet?
oktober 4, 2009
· Arkiverad under Fenomen · Tagged barnböcker, Lucy Cousins, Molly
Molly! (Av Lucy Cousins)
När Akademibokhandeln öppnade på Malmös nya köpcentrum Entré köpte jag fyra tygböcker med Molly för en billig penning. Det var glada färger och trevliga bilder och tuggvänliga böcker, tänkte jag, och hade som ännu inte nybliven mamma ingen aning om vilken storindustri denna lilla mus – som på originalspråk heter Maisy – blivit.
Nu har jag insett att det finns böcker av alla de slag, och en massa filmer, om Molly och med tanke på hur mycket Ebbot verkar gilla att kika på, bläddra i, tugga på och kasta ifrån sig dessa böcker är det inte mig emot. Det är ju lite svårt att uttala sig om den litterära kvaliteten när man främst läser de textlösa varianterna, men vi har faktiskt fått en hårdbok också: Molly på sjukhus, och dessutom hittade jag på Bokmässan den fantastiska flikboken Molly bakar.
Det här är enkla böcker, med uttrycksfulla bilder, och jag uppskattar rättframheten och det okonstlade i Mollys värld. Sedan kan man ju fundera på var Mollys föräldrar är, och varför hon har badbyxor i badkaret, men det blir senare diskussioner när Ebbot själv börjar fråga. I Molly bakar är i varje fall min favorit när Konny krokodil äter upp Mollys kakor på sista uppslaget. Konnys käkar maler på i takt med att boken öppnas och stängs, och inte blir det sämre av att krokodilen har en namne i Ebbots pappa!
oktober 1, 2009
· Arkiverad under Nyheter · Tagged 0-3 år, Stina Wirsén
Av Stina Wirsén
Det här är ett bokmässefynd, med betoning på fynd!
Vi hade Vem är arg? sedan tidigare, och älskade den. Enligt förlaget riktar sig böckerna i den här serien till barn från noll till tre år, och som vanligt med böcker med text är det svårt att säga hur mycket en femmånaders liten kille hänger med. Ebbot tittar i alla fall gärna och länge på de fina bilderna och jag läser med behållning. Det ska bli intressant att se hur han växer med böckerna!
I Vem är bäst? visar katten och nallen hur bra de är på att springaåhoppaåslåkullerbyttor men de kan inte enas om vem som är bäst. Tänk er då vad som händer när fågeln dyker upp!
Förutom Stina Wirséns fantastiska illustrationer gillar jag de här böckerna för att de aldrig är riktigt som man väntar sig. Moralkakan man bävat för kommer aldrig, utan man lämnas att själv diskutera och fundera med sina barn.
Vem är bäst? Kan man vara bäst? Kanske på olika saker?
september 30, 2009
· Arkiverad under Nyheter · Tagged Maskerad, Vombat förlag
Av Kristina Murray Brodin och Bettina Johansson
På förskolan Maskrosen finns det gott om utklädningskläder. Lejon, läkare, tiger, polis och så prinsessa så klart. Både Mariama och Yosef vill vara prinsessor, men det går ju inte!
Det här är den andra boken om förskolan Maskrosen från Vombat förlag, men den första jag läser. Det är en positiv överraskning och även om lillkillen är för liten för den här boken tittar han länge och intresserat på de färgglada bilderna. På Maskrosen går pojkar och flickor med olika hudfärg och mer eller mindre vanliga namn, men varken kön eller ursprung står i centrum. Tvärtom. Att Yosef inte kan vara prinsessa beror på att det bara finns en prinsessdräkt, inte på något annat.
Boken handlar om en vanlig dag i förskolans utklädningsrum, och enligt författaren är den ”based on a true story”. Just så känns det, och jag hoppas att min son kommer att känna igen sig i det här!
